Ordet ”höst” betyder ursprungligen ”skörd” och härstammar från orden ”hösta” och ”inhösta” som betyder ”att samla in”. För matälskare är denna skördetid en magisk höjdpunkt på året då naturen dignar av råvaror och gudomliga smakupplevelser. Vi kan ohämmat njuta av saker som: äpplen, päron, blåbär, hjortron, lingon, svamp, kålrot, rotselleri, morötter, persiljerot, palsternacka, rödbetor, gulbetor, svartrot, lök för att bara nämna några delikatesser. 

Rent teoretiskt inleds hösten med den så kallade höstdagjämningen och avslutas med vintersolståndet. 

Höstdagjämning = dag och natt är exakt lika långa. 

Vintersolståndet = då solen står som lägst på himlen sett från norra halv-klotet eller årets kortaste dag om man räknar antal ljustimmar.

Under hösten förbereder sig växterna för vintervila. Mörker och kyla närmar sig och tar allt mer plats. Sommarens ljumma luft byts ut mot en klar och krispig luft och omgivningen exploderar i färg och prakt från grönt till gult, rött och orange. 

Enligt ayurveda är hösten en period av förändring mellan två ytterlig-heter. Från den heta sommaren till den kalla vintern. Eftersom pitta ofta ökar på sommaren kan överskott av denna eldiga dosha utlösas i början av hösten. Därför är det bra att fortsätta balansering av pitta, både när det gäller planering av träning och mat, under de första höstmånaderna (september–oktober). 

Den senare delen av hösten (oktober–november) är det luftelementet som dominerar i naturen. De kalla, torra och oregelbundna egenskaperna hos luftelementet gör att vata ökar i kropp och sinne. Detta kan leda till oregelbunden aptit och hunger, oberäkneligt beteende och planlöst tänkande, kanske en känsla av rastlöshet infinner sig. Det kan också leda till en något försämrad nedbrytning av maten som i sin tur sätter igång bildandet av ”ama” – det ayurvediska namnet för slaggprodukter i kroppens inre system och kanaler. 

Höstliga mattips

För att ta hand om vata under senhösten rekommenderas varm lagad mat, varma örtteer med kryddor som spiskummin, fänkål, ingefära, kamomill, muskot med mera. 

Frukosten kan bestå av gröt gjord på havre, mannagryn eller risgryn med kryddor som kanel och ingefära. Att tillföra nötter och frön ger dessutom ett oljigt och grundande inslag, framför allt om de mixas till lent nöt- och frösmör – mums! 

En stöttande höstlunch skulle kunna bestå av kokta grönsaker med en krämig sås på till exempel havregrädde eller vanlig grädde. En mindre mängd animaliskt protein till måltiden är grundande i sin karaktär, vilket kan visa sig vara bra för vissa personer under perioder av för mycket lätthet. Var dock lika noga med kvaliteten på dessa varor som kvaliteten på frukt och grönt. Välj ekologiskt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt. Tillsätt gärna söta, sura och salta smaker. Sött för lugn och tyngd, surt och salt för värme. 

Till middag; varför inte en varm soppa, wokade eller ugnsbakade grönsaker, kokta linser smaksatta i stekpannan med kryddor som ingefära, grön chili och svartpeppar och till detta en ljuvlig sötpotatisdipp.

Annikas sötpotatisdipp

2 sötpotatisar

1/4 rotselleri

2 dl cashewnötter

en bit färsk ingefära

två klickar kokosolja

lantbuljong

lite sesamolja

Fräs sötpotatis och rotselleri med kokosolja, tillsätt ingefära och rör runt. 

Slå på vatten så det täcker och lantbuljong, låt koka tills det är mjukt. Mixa med cashewnötter, sesamolja och eventuellt lite mer kokosolja.

Tips! 

Blötlägg gärna nötter och frön i vatten med några nypor salt under minst 8 timmar, för att bli av med fytinsyran som finns i ytskiktet på obehandlade spannmål, ris, nötter och frön. Fytinsyran fungerar som ett försvarsämne för växterna mot bland annat skadedjur. I människokroppen tenderar dock fytinsyra att binda livsviktiga mineraler och gör att upptaget av till exempel järn, kalcium, zink och magnesium försämras. Genom blötläggning kan syran avlägsnas och sköljas bort. 

Torka sedan dina frön och nötter över natten i köksugnen på låg värme (50 grader) eller i torkugn.